Här nedan kan du läsa ett kort utdrag ur Huddinge posthistoria. Hela historien kommer i en skrift som är under bearbetning. Postbonden på Kästa förde post till Fittja två gånger i veckan.
Kästa posthemman i Huddinge återfinns i åtskilliga gamla handlingar i postarkiven. Från 1685 finns en handling som visar att Kästa var posthemman och man kan förmoda att det varit med ända från 1636 då poststadgan kom till med klara regler för postföringen på vägen mellan Markaryd och Stockholm. Den gamla Göta landsväg gick ju fram genom Huddinge.
Kästa har för övrigt många olika stavningar i de gamla handlingar. Det var ett hemman under Flemingsberg. Bara i de forskningar i källmaterial vi gjort har vi hittat stavningar som Kiesta, Kjiestad, Kestad, Kiästad och Kiästadh. 1685 finns Kästa i en förteckning över postgårdar och 1691 skrevs ett brev till landshövdingen i Södermanland Gabriel Falkenberg om förtydligande av löningsstaten för postbönderna.
Det var Sam Åkerhielm – sekreterare i kanslikollegiet – som skrev till landshövdingen. Den tidens brev var förstås ganska högtravande eller vad sägs om följande:
”Högvälborne hr baron och landshöfdinge, såsom man är uti kanslikolliegie i verk begrepen att uppsätta löningsstaten för postbönderne i Södermanlanads höfdingedöme, så har man fuller en god underrättelse därtill af den uppsats som hr landshöfding insänt hafver (den bifogas). Men emedan likvisst något infaller, hvaröfver man ännu betarfvar närmare upplysning, vilket punktevis finns författat (på kopia som bifogas) så begärs tjänsteligen det hr landshöfdingen täcktes dessa skrifter igenomläsa och sedan införa hvad nödigt pröfvas till fullbordandet af utkastet från löningsstaten (som också, bifogas). Vi hafva befallning att kommunicera med hr landshöfdingen härom på det såväl K M:t tjänst som billigheten uti aflöningerne i det nogaste må akt tagit blifva, och begär för den skkull tjänsteligen att få härpå ett forderligit svar.”
Hvar resa har sin löning
Den första handlingen som åberopas är en avskrift av specifikation på postgårdar den 25/4 1685.
”Posten som kommer ifrån Stockholm och går till Södertälje och därifrån tillbakas. Kiästad frälse ½ (mantal) i Svartlösa härad och Huddinge socken, som Daniel Persson bebor, Herr Henrick Fleming possiderar, tager posten i Stockholm två gånger om veckan och hvar onsdag och lördag förer honom till Fittja, hvaremellan är 1 1/23 mil. Niuter fritt för båtsmanhållet, skjutsning och inkvartering, och dessutom har hvar resa sin löning af postkontoret i Stockholm.”
Beskrivningen fortsätter sedan med Postetorp i Svartlösa härad, Botkyrka socken, vid Fittja, som Olof och Johan bebor. ”De tager posten i Fittja och förer honom två gånger om veckan till Södertälje kvar onsdag och lördag, hvaremellan är två mil; sedan taga de posten hvar torsdag och söndag i Fittja och förer honom till Stockholm hvaremellan är 1 ½ mil. Dessa torpare äro på Fittja ägor, en del af det ena 2/3 dels kronohemmanet, hvilket är inlagt under Fittja gästgifveri, som skulle vara posthemman, och niuta bemälte torp fritt för alla kronones utlagor, vilka föra honom rikligt.”
Beskrivningen går sedan vidare till Brenninge i Öknebo härad, där posten som kommer ifrån Stockholm går vidare till Nyköpings län. Observera att man ännu inte använde benämningen Södermanlands län!
”Dessa bönder hafva frihet för båtsmanshåll, inkvartering och skjuts och hafva behållit hos sig alla kronones extra ordinarie räntor uti fem års tid, som är mantals-, boskaps-, skjutsfärds-, lagmans- och häradshöfdingepenningar, eftersom ingen räkning är med dem gjord huru mycket de hafva skulle. Äre bemälte bänder af god förmögenhet!”
I den omnämnda löningsstaten heter det om Kiästa i Huddinge: Förer posten 2 gånger om veckan från Stockholm till Fittja 1 ½ mil, gör om veckan 3 mil. Hafver tillförende därföre niutit roteringsfrihet samt frihet för dags- och skjutsfärdspenningarne som äre 6 dsmt (daler silvermynt) och därtill undfått af postkontoret i Stockholm 43 Dr 10 öre 6 pgr smt ty bestås honom också härefter. Fittja, salig rådman Gustaf Matzons arfvingars, niuter såväl för postförandet som gästgifveriet frihet för alla utlagor till K M:t efter K M:ts confirmation daterad den 21 martij (mars) 1676, hvarvid det och nu förblifver.
Kästa-bonden klagade
Det där med betalningen för postgången var även på den tiden en tvistefråga. I en handling från februari 1693 hittade vi en klagoskrift från postbonden Daniel Peerson i Kiästadh (Perssons och Kästas namn stavades på detta sätt då).
”Eders nåde täckes gunstigst förnimma af hosfogade K M:ts allernådigste bref,den frihet mig fattige undersåte bestås, emot postförandet från Stockholm till Fiitia, och ehuruväl jag niuter en särdeles betalning af posthuset, så har därjämte alltid förr, kronones utlagor till sex dsmt för mig afräknade blifvit, alldenstund jag måst 1 ½ mil två gånger om veckan resa in i staden och där sedan om nattetiden uppvakta till posten blir färdig, och då för resan till Fiitia har jag den bemälte särdeles betalning men för det öfrige vill kronones befallningsman, välbetrodde Hans Ekling, mig inte någon afräkning i kronoes utlagor i år bestås, förrän jag Eders Nådes ordres kan framvisa. Ber alltså underdånödmjukast om Eders Nådes nådige befallning till bemälte kronones befallningsman, att han sådane sex dsmt låter mig till afräkning åtnjuta. Afvaktar nådig bönhörelse och förblifver…
Copyright © Huddinge Frimärks-och Vykortsklubb. Alla rättigheter reserverade. Senast ändrad: 1 september 2023
Huddinge Frimärks- och Vykortsklubb 